Relagram

Relagram är en analysmetod som beskriver din relation till ditt eget arbete i nutid och framtid.

Relagram

Relagram är en analysmetod som beskriver din relation till ditt eget arbete i nutid och framtid.

I analysen benämner och listar du de arbetsuppgifter som du uppfattar att du arbetar med. Du utgår inte från en arbetsbeskrivning, utan du utgår från vad du uppfattar att du gör i ditt arbete. Du listar de arbetsuppgifter som du utför i det dagliga arbetet.

De arbetsuppgifter som du listat grupperar du sedan i arbetsområden, som du själv benämner. Därefter rangordnar du arbetsområdena när det gäller tillfredsställelse, omfattning, och utvecklingsbehov.

Tillfredsställelse gäller hur nöjd du är med arbetet och hur givande du tycker det är. Omfattning beskriver den tid och/eller ansträngning som arbetet innebär. Utvecklingsbehov gäller det behov av utveckling som du upplever att du har inom arbetet.

När du är klar med detta så gör du samma sak för ett framtida förväntat och/eller önskat arbete.

Analysen

Själva analysen innehåller jämförelser mellan arbetsområdena. Flera olika jämförelser kan göras och på olika sätt. Ett möjligt resultat, som dock inte är särskilt troligt, är att ett arbetsområde får högsta rangplats i samtliga tre avseenden, dvs tillfredsställelse, omfattning och utvecklingsbehov. Det betyder att du har ett arbetsområde som du är mest tillfredsställd med, lägger mest tid och/eller ansträngning på och har mest behov av utveckling i.

Ett troligare utfall är att arbetsområdena rankas olika för tillfredställelse, omfattning och utvecklingsbehov. Ett arbetsområde kan till exempel vara minst tillfredsställande, mest omfattande och med litet utvecklingsbehov. Ett annat arbetsområde kan vara mest tillfredsställande med medelstor omfattning och ganska litet utvecklingsbehov.

Man har alltså möjlighet att jämföra arbetsområdena i varje avseende och fästa störst vikt vid och eftertanke kring det avseende man finner mest aktuellt att uppmärksamma. Man kanske till exempel är i en fas av utveckling i arbetet där utvecklingsbehovet är det viktigaste att uppmärksamma.

Kanske allra viktigast är att jämföra Nutid och Framtid för att se vilka likheterna och skillnaderna är mellan nuvarande arbete och framtida arbete, och analysera vad de betyder. Vad behöver göras nu och framöver för att förbereda och/eller åstadkomma önskad förändring och utveckling. Vore det kanske till och med bäst med en radikal förändring, eventuellt ett helt nytt arbete.

Vetenskap bakom Relagram

Relagrammetoden och sättet att analysera svaren har sin bakgrund i en forskningstradition kallad fenomenografi, som beskriver hur man uppfattar och förhåller sig till olika företeelser – i detta fall det egna arbetet. Fenomenografi utvecklades med början 1970 av Ference Marton, Lennart Svensson och kollegor vid Göteborgs universitet och har sedan spritts och utvecklats nationellt och internationellt. Många forskningsprojekt och doktorsarbeten har nu genomförts med denna inriktning. Det utmärkande för forskningsinriktningen är att den som en grundläggande och central del har beskrivningar av människors kvalitativt olika sätt att uppfatta samma företeelser/fenomen. Det finns en omfattande litteratur om den genomförda fenomenografiska forskningen. Mer principiella och sammanfattande beskrivningar finns hos Marton (1981 och 2015) och hos Svensson (1997).

Relagram har också sin bakgrund i en forskningsmetodologi och forskningsansats kallad kontextuell analys. Kontextuell analys är inriktad på att skapa kunskap om företeelser, i detta fall relationer till arbete, genom att urskilja innebörden hos huvuddelar och deras inbördes relationer som beroende av sitt sammanhang. Det utmärkande för metodologin är att den är analytisk genom att tydligt urskilja kunskapsobjekt samt delar och relationer mellan delar hos de studerade objekten. Den är samtidigt kontextuell genom att avgränsningen av, och fastställandet av innebörden hos objekten, delarna av objekten, och relationerna mellan dessa, görs på ett ömsesidigt beroende tolkande sätt. Metodologin finns ingående beskriven av Svensson (2020). I Relagrammetoden handlar det om sätt att uppfatta och förhålla sig till sitt eget arbete.

References

  • Marton. F. (1981). Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.
  • Marton, F. (2015). Necessary Conditions of Learning. New York: Routledge.
  • Svensson, L. (1997). Theoretical foundations of phenomenography. Higher Education Research & Development, 16(2), 159-171.
  • Svensson, L. (2020). Kontextuell analys. En forskningsmetodologi och forskningsansats. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (http://hdl.handle.net/2077/66730).